Nu har vi (jag och mannen) kommit till det stadiet där vi och flera av våra vänner snart eller just nu inte har några hemmaboende kids längre. Så gamla tänker du kanske!? Knappast, i alla fall uppfattar vi oss inte så mycket äldre. Minns precis hur det kändes när jag var i våra söners åldrar.
Mötte idag några av mina äldsta vänner, de skulle på lägenhetsvisning för sin sons räkning. Ett nytt liv inleds. Vi är snart där vi startade. Skillnaden är massor av erfarenheter och några fler rynkor.
Ett liv där katterna tagit kidsens plats. De kräver vår uppmärksamhet, vill bli bekräftade och ser till att vi inte glömmer bort dem. Tiger tycker att jag och mannen ska sitta i TVsoffan samtidigt som han själv ligger mellan oss, huvudet på husses lår och rumpan mot mig. Jag ska klia honom på magen och vår belöning är att han kurrar högt.
Så kommer Ravelli, hon vill också vara med. Kliver utan problem på Tiger för att ta sig till mitt knä. Hankatten som är snäll låter henne använda honom som språngbräda (så länge som min hand fortfarande smeker den mjuka magen).
En ny arbetsvecka inleds samtidigt som den yogautmaning jag accepterade avslutas. Arbete, träning, yoga och familjeliv i en salig blandning. Balans ger harmoni och välbefinnande.
Höjdpunkten kan vara ett samtal med någon av sönerna!
Ha en härlig måndag!
Sista dagen av Josefine Bengtssons yogautmaning, Dag 31: Celebration
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar