Fjärilsvingar och/eller miniköttbullar?

Just nu, hemma hos oss, flyger fjärilar omkring som aldrig tidigare i sommar. De svärmar. Vilar sig mot vår putsade vita husvägg och besöker blommorna i rabatterna. Många, många är de och vackra.

Detta är jobbigt för Stanley, han vet inte hur han ska göra för att kunna fånga ett par av dem. Glasrutor skiljer honom från vår prunkande trädgård och vi kan se att han längtar ut. När han inte ligger vid en altandörr så vilar han på fönsterbrädan och spanar. Trycker nosen mot den smala glipa som husse skapat för att få in frisk luft.

Hur mycket vi än skulle vilja så är tiden inte mogen, det är för tidigt men en dag ska Stanley få gå ut och ta sin bästis Audrey med sig. Stanley har riktigt slipade jaktinstinkter, det visar han tydligt och Audrey tränar sina genom sitt ständiga lekande.

Husse står för bus och godis. När mannen går in i vårt större rum så hänger Audrey på, hon lägger sig bakom den kurbitsmålade kistan och väntar på att skojet ska  inledas. Stanley brukar oftast observera aktiviteten från en fönsterbräda. 

Mannen försöker leka med Stanley men de gånger hankatten svarar och hakar på så trippar den lilla prinsessan in och tar över. Hon vet vad hon vill och gentlemannakatten Stanley backar.

Igår trillades det små miniköttbullar till lunch, vilket katterna uppmärksammade. Jag använder ingenting annat än köttfärs, salt och peppar vilket gör dessa godbitar snällare mot en katts mage (som enbart behöver protein och fett i sin kost). Så en halv köttbulle var fick de efter vi ätit. Mums, mycket gott!