Kanske lärde jag mig något?

För en vecka sedan hade jag date med min frisör, håret var alldeles för långt och den grå utväxten större än önskat. Det är inte ofta vi träffas men de gånger vi ses kan vi knappt sluta prata. Förutom det ömsesidiga gillandet så är hon grymt begåvad och har sedan fixet inför vårt bröllop varit min favoritfrisör. En lång relation med tanke på att jag och mannen firar 30 år nästa år.

Det som inträffade för en vecka sedan har aldrig skett tidigare och helt ärligt ville jag inte besvära min frisör med efterspelet. Undertecknad ville inte att hon skulle bli bekymrad, känna sig "dålig" eller på något sätt få "ont i magen".

Innan hade jag kliat mig på höger sida av bakhuvudet, i linje med örat men ovanför nacken. Min hud är ofta torr och antagligen fanns det en irritation där innan mitt besök. Märkte direkt när färgen penslades på och kom i kontakt med hårbotten att det började svida men sa ingenting. Tänkte att jag kunde "stå ut". Svidandet byttes ut mot en mer brännande känsla ... inte heller då sa jag något. Tänkte "vill du vara fin - får du lida pin" och bet ihop.

Jag gillar inte att klaga och är hyfsat bra på att andas igenom obehag, kanske var det mindre bra denna gång? Kanske lärde jag mig något?

Som vanligt blev jag både glad och nöjd när håret var färgat, tvättat och klippt, det var först på kvällen som jag upptäckte hur nackhåret kladdat ihop sig med bakhuvudet ... antagligen en reaktion på kemikaliernas sveda.

Morgonen efter blötte upp området för att mycket försiktigt borsta igenom det. Mitt problem är alla mina hårstrån och det stora hårsvall som försvårar luft att cirkulera. Det som kommer in, kommer emellanåt inte ut av sig självt.

Så vad skulle jag göra? Kontakta min frisör och berätta? Nej, det ville jag inte, det hela var delvis mitt eget fel eftersom jag inte sagt något. Beslöt att lita på kroppens egen fenomenala läkningskraft. Sköljde igenom håret, borstade och lufttorkade. Efter någon dag var sårskorporna borta.

Nästa gång vi ses ska jag berätta och säga till om något svider men fram tills dess glömmer jag obehaget och gläds åt att håret är lagom långt och utan gråa stänk.