Att det skulle vara Lejonkungen som ställer sin klocka för att smyga upp och placerar sig utanför poolhuset (där hans storebror med flickvän sover) för att väcka paret till tonerna av sin cello ÄR ett stort kors i taket. Men vad gör inte lillebror för att överraska!?
Själv blev jag väckt av ett försiktigt nosande. Audrey hade smugit sig hela vägen upp och gav mig (typ) en morgonpuss. Ville kolla ifall matte kunde tänka sig att servera frukost? För DU är väl vaken NU!?
De sista nätterna har båda katterna sovit en stund i min säng, gärna på täcket mellan mina ben. Och igår kom Stanley och la sig till rätta efter frukost, trots att han visste att jag var vaken och fullt medveten om sällskapet.
Betyder detta att vi får klappa katterna? Absolut inte!
Men mer och mer märker jag att de söker kontakt och att tilliten ökar. Ett steg i taget ...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar